Mot vintern

Share on

Follow on

Nybyggarens liv har fortsatt i lite lugnare takt. Även livet i övrigt håller en sysselsatt. Fortfarande njuter jag av varje dag här i mitt lilla hus på underbara Fjärden. Jag känner mig som en miljonär, förutom inte nödvändigtvis rent ekonomiskt 🙂

Det har funnit ett och annat att pyssla med hela hösten, och den första julen på Fjärden firades med hjälp av hela släkten.

Jag har inte längre gjort så täta uppdateringar här på bloggen. Om man vill följa med mitt liv här vid meteoritkraterns kant, löns det att följa @pienitalofjardenilla på facebook eller instagram. Där uppdaterar jag oftare senaste nytt.

Inglasning av terrassen

Redan innan jag hade flyttat in i huset, var det någon som tipsade om att glasa in gavelterrassen. I det skedet tänkte jag att nå, sen nån gång, men sen kom jag på andra tankar. Som konstaterat så är det här en väldigt blåsig plats, vilket onekligen begränsade terrassens användning också på sommaren. Inglasningsarbetet är nu till stor del klart, och vi hann njuta av det nya uterummet före vintern och frosten kom.

Inglasningen

Solrosorna

Någon kanske kommer ihåg min solrosodling? Såhär utvecklades den. Som ett extraplus visade det sig, att när hösten for iväg med solrosornas skönhet, tjänstgjorde de ännu länge som en populär matplats för småfåglarna.

Älvsbytalos kundberättelse

Älvsbytalo publicerade en fin kundberättelse om mitt husprojekt 🙂

Ett småhus för en kvinna och två katter

https://www.alvsbytalo.fi/sv-fi/bygga-hus/inspiration/kundberattelser/ett-smahus-for-en-kvinna-och-tva-katter/

Tak till ladan

Ladan fick tak. Tack till arbetskraften!

Det var verkligen skönt att få gården städad från pressenningar inför vintern, och byggmaterial och annat in under tak.

Tranorna och de andra

Söderfjärden är känd också för sina tranor. På höstarna fungerar Söderfjärden som viloplats för tranorna, och enorma tranflockar flyger över Söderfjärden ut mot skärgården. Den här hösten fick jag många kvällar beundra detta från första parkett. Höstens dagsrekord var också alla tiders rekord: 14820 tranor 25 september 2022!

Spis till vintern

Planen var från första början att jag ska ha en spis, så det är beaktat i husgrunden och bygglovet. Min tanke var, att jag ska ha en traditionell murad, värmelagrande spis, men jag kom på andra tankar när jag på våren började bekanta mig med utbudet. Jag tycker jättemycket om den här stiliga modellen, och tycker att den smälter in på ett naturligt sätt här i mitt minimalistiska hem.

I monteringsskedet kom det som en tråkig överraskning, att eftersom väggmaterialet bakom spisen inte var brandsäkert, skulle spisen ha kommit 15 cm ut från väggen. Det såg lite galet ut. Som tur så hade jag en fiffig montör.
Jag älskar att höra dessa ord: “men kanske man skulle kunna lösa det så, att…”
Och så ersatte vi väggmaterialet bakom spisen med brandsäker skiva. Jag är jättenöjd med slutresultatet. Vi kom också på att måla brandskivan i en grå nyans, så den utgör i sig själv en fin detalj.

Julen

Julen 2022 firades på Fjärden i tät stämning. Som mest var vi samtidigt 18 personer här i mitt lilla hus: 16 stora, 2 små, 2 katter och 1 julgran. Huset töjde ut sig riktigt bra. Det hela påminde ganska mycket om den här mommos gamla, fina julbonad:

Den här bilden tog jag på julaftons morgon.
Vilket roligt sammanträffande, att just den morgonen bildade rimfrosten en julgran på fönstret!

Kommande projekt

Nu är det bara två saker kvar som måste göras innan huset kan slutgranskas: snöhinder, samt trapporna runt terrassen. Snöhindren är redan beställda, och de blir installerade inom de närmaste veckorna. Trappbyggandet har jag preliminärt kommit överens om. Min målsättning är att huset ska kunna slutgranskas i början av sommaren.

Och sen då? Jaa, det räcker och blir över 🙂 Inredning ligger hjärtat nära, och den biten är mycket på hälft. Min filosofi är att jag skaffar möbler och annat vartefter som jag hittar det som jag på riktigt vill ha. Jag har inte bråttom nånstans, jag vill njuta också av det här.

Ja, och så var det ju den där två och en halv hektar stora tomten min… förra sommarens solrosodling gav lite betänketid, men i sommar är det nog meningen att påbörja förverkligandet av den riktiga planen. Ännu är det väldigt öppet vad den kommer att vara, men nånting börjar nog ta form i mitt huvud i sakta mak. Så mycket vet jag i alla fall, att inget får komma emellan mig och Söderfjärden 🙂 Jag har fått förslag på gräsmatta, träd, häckar… De är alla fina i sina rätta miljöer, men här i mitt landskap passar de inte in. När jag ser ut genom fönstret eller rör mig på min egen gård, vill jag känna att jag är på Fjärden.

Vi får se vad jag åstadkommer. Förvänta er inte att det blir klart i sommar. Gård och trädgård är ett långt projekt, möjligtvis evigt (i hemlighet är det kanske det jag vill).